Sjuklingar

Förklyningstider är här! Freja började med sin förklylning, Fredde fortsatte med sin och nu har jag gått och blivit sjuk också.

Har hosta från helvete! Fan vad ont det gör när man hostar, det liksom riiiiver i bröstkorgen.

Hästarna står i hagen och ser hur som om de har tråkigt vilket de säkerligen också har. De har ju bara lyckats trampa upp några få stigar som de följer och något utrymme för trav/galopp/bus finns således inte.

Så här ser den ena delen av vinterhagen ut.

Och så här ser den andra delen ut.

Inte har jag något ställe att longera/tömköra på heller. Bara byvägen att rida på och det är inte så roligt alla gånger där man kan möta allehanda fordon (skoter, fyrhjuling, bilar, bilar med släpvagn). Blä för vintern med all sin snö!

Sov gott Pila <3

Fick ett samtal i veckan om att Pila inte orkade längre och att hon skulle få somna in. Mycket tråkigt. Hon blev nästan 32 år och jag hade turen att få ha henne åren -87 – -94.

Hon var en mycket trevlig häst som man kunde göra det mesta med. Hon har lärt mig massor om att ha häst. Hon var mor till åtminstone ett föl, Pebbles -92 (vi vet inte om hon fått föl hos tidigare ägare).

Hon följde med mig när jag gick gymnasiet (1:an och 2:an) och blev allas favorit även där. Hon var inte så stor, bara 133 i mankhöjd, men viktbärig. Hon var också körd framför diverse redskap bla. kort/ lång släde, rockard, gigg, stötting (både med och utan stockar) och vi alade potatis med henne.

Jag tävlade med henne ibland annat dressyr, hoppning, terränghoppning (tog oss bara över första hindret men ändå ) och körning. Hon blev även utställd med 33 poäng.

Jag var tomte många år med henne och körde runt bland grannar och lämnade paket, mycket uppskattat.

Hon gav mig också många gråa hår då hon ibland tog över och gjorde som hon själv ville. Hon stack bland annat en gång i full galopp med en tolkare bakom sig och med mig uppepå, hoppade över två STORA diken (då hade tolkaren redan ramlat) med tolklinorna slängandes bakom sig och jag hängande uppepå. Hon stannade hemma på gården och var nog ganska nöjd med sig själv.

Hon bodde de sista åren med sin dotter Pebbles hos en kompis till mig och hade det toppen. Nu vilar hon där i utkanten på deras gård.

Detta kort är taget ungefär -87/-88

Här är samma dag som hon födde Pebbles 25/5-92.

Alar potatis hos grannen. Mycket uppskattat då en traktor förstör så mycket.

Här hjälper vi min bror med att dra ut stockar som han senare byggde en träbåt av. Denna båt har vi här hemma hos oss nu . Året borde vara runt -91 – -94.

Här är vi på tävling och Pila är här 21 år.

Här har vi Pila och Pebbles och året är -92.

 

Lösenordsskyddad: Mer Freja

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Lösenordsskyddad: Freja

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Lösenordsskyddad:

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Lösenord:

Hästarna

Orvar har jag ju som sagt ridit själv på några gånger och det går bättre och bättre för varje gång. Nu kan jag testa honom lite, tidigare åkte jag mest. Nu får han minsann skritta på och även trava. Travar riktigt bra tycker jag. Det är ju lite läskigt att gå förbi grannen tycker både Orvar och Mimir, har ingen aning om varför, och när vi skrittade förbi häromdagen blev det ett litet hopp och studs för Orvar. Då fick han trava får då tänker han inte så mycket bakåt. Gick bättre då.

Upptäckte när jag borstade Orvar att han såg så konstig ut på mulen. Såg att han har en svullnad på högra sidan av mulen, verkar vara lite öm men är inte påverkad så att han inte vill äta. Undrar vad det kan vara. Om det inte går över så får vi kalla hit veterinären.

Lite svårt att se men man ser att mulens nederkant inte är helt rak utan sne.

Mimir var jag ut och red på igår och han är riktigt roligt att rida på. Nu är han ju mest riden rakt fram på grund av att jag tyvärr inte har något annat att rida på än vägen genom byn. Fungera bra i skritt/trav/galopp, någon tölt har han inte visat upp och det måste han skickas iväg för att lära sig.

 

Doris

Här kommer det några kort på Doris. Hon gillar i alla fall snön. Har varit ute med husse och åkt skidor idag så nu är hon nöjd.

De träffade tydligen på flera hundar efter spåret och mattarna tyckte det var bra att Doris sprang först då hon nyss har löpt och deras hundar är  hanhundar. De fick tydligen en positiv effekt av detta .

 

 

 

 

Snö

Har varit ute och tagit lite kort på snön så att ni får se vad jag är så less på.

Här ser man inte undertråden till vinterhagen. Får ut och skotta lite tror jag. Har skottat en liten bit av hagen och resten får vi ta idag.

 Här ser man knappt övertråden på hagen….

Vy över gården.

Snö

Glömde visst en viss sak i förra inlägget.

Denna djälva snö som trillar från himlen. NU RÄCKER DET!

Jag är såååå less på denna snö som måste skottas hela tiden och hindrar mig från att röra mig som jag vill! Vill ha vår nu!

Tack för mig!

Mer bloggande

Har varit lite smått om blogginlägg nu på senaste tiden. Känner inte riktigt för det + att jag inte har så mycket tid. Det tar också väldigt lång tid att lägga upp en bild hemifrån och en blogg utan bilder är ju ganska tråkigt, eller hur?!

Det är i alla fall bra med oss alla i familjen Andersson. Freja har börjat på dagis igen efter juluppehållet och febern hon fick dagarna innan jul. Hon hade tydligen tagit det hela med ro.

Hon har börjat prata ännu mer och ännu bättre nu när hon har varit ledig. Kan säga meningar som man förstår (ja även en utomstående kan förstå).

Doris har fått vara i hundgården igen efter ledigheten och även hon tar detta med ro. När jag satt in henne i hundgården och ska åka iväg med bilen frågar Freja vart Doris är och när jag säger hundgården blir hon så förtvivlad och säger -Inte Dois hunngån. <3.

Fredde har börjat åka skidor och då följer Doris med och det är ju bra att hon rör på sig mycket nu när hon har slutat löpa och snart ska börja bli skendräktig igen….

Jag har börjat rida på båda pojkarna nu utan ledare, ja Mimir har jag ju ridit så länge men på Orvar har jag börjat nu under julledigheten. Han är fortfarande lite ängslig i vissa lägen. Skritt och trav på Orvar och även galopp på Mimir och där är han såååå försiktig. Det är som om han tror att jag är av glas och kan trilla ner i backen och gå i tusen bitar om han inte är försiktig.

Mimir är dock lite så att när han inte riktigt förstår alla så stressar han upp sig och man tror att han ska sticka men får han lång tygel så saktar han ner och lugnar sig.  Fina pojkar är de båda två.

Nu ska jag bara få tid/ta mig tid att komma ut på kvällarna och rida också. Det känns lite olustigt nu när jag bara har vägen genom byn att rida på och då det är ganska höga snöplogkanter så kan vi inte rida av vägen vid möte utan får ta oss till närmsta ställe som är plogat och vi kan ta oss från vägen.  Än så länge har bilmöten inträffat vid sådan ställen, peppar peppar….

Vi har inte renoverat något än i huset men ställt i ordning Frejas blivande rum till gästrum och jag tror att det fungerade bra till detta även fast det är spånplattor till golv, snett och vint i take, spånplattor på ena väggen och muren är framme där det trillar ner “grus” när det blåser ute.

Appropå blåst, när Dagmar var till norrland och hälsade på så tog hon med sig ett av våra träd. Tack och lov så trillade det åt “rätt håll” och inte på bilen! Annars så var det inte något som blåste bort eller sönder. Hästarna fick vara inne och det tror jag de var tacksamma för.

Det var nog allt för denna gång.