Monthly Archives: december 2012

Hästan

Nu har hästarna fått via i två dagar och idag red jag dem igen. Mimir fortsätter att gå bra och jobbar på bra i rätt form och Orvar, ja han fortsätter också på samma bana som innan.

Idag tog det 15 minuter för oss att ta oss upp till Sören, han bor cirka 300 meter från oss och då gick de första 200 i normalt tempo. Suck! Jag tror att Orvar är lite osäker på att gå själv och att han även är lite tjurig. Tillslut fick jag hoppa av och leda honom genom byn och då gick det bra. Lite tveksam på vissa ställen men när jag petade på honom gick han fram. Hoppade upp när vi gått förbi alla läskiga gårdar/tomter och då gick han på som vanligt igen. Skritt och trav utan problem och vägen hem genom byn gick bra.

Det tråkiga är ju att jag bara har byvägen att rida på hela vintern så det vore ju som roligt om han kunde gå på den också :-).

Han ska snart kliva på sin vila och så får jag hålla tummarna att det bara är vila han behöver men det tror jag tyvärr inte….

 

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAKONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Annonser

Oss

Idag firar jag och Fredde 7 år som gifta ❤

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERADSC_0451

Hästarna

Nu har ju hästarna varit hemma ett tag och jag har varit ute och ridit några gånger.

Mimir har det gått galant med. Han är en duktig häst och det spelar ingen roll om han har stått några dagar, han är inte för pigg att rida ändå. Idag fick jag till honom riktigt fin även i traven och jag fick känna på en annan trav än den han brukar visa upp (spring, spring) Nu fick han verkligen jobba och det blev ett bättre steg. Lite trist är det allt att jag inte kan rida på volt annat än i skritt i korsningen. Hoppas att min ridplan blir bra med tillplattad snö så att jag kan rida på den i vinter.

Orvar Orvar Orvar. Han är allt lite speciell den hästen. Han har när Nilla har haft honom varit positiv och inte visat några dumheter. När vi var och hämtade honom och hon red honom visade han upp en ”trots” sida hon inte tidigare sett och här hemma har han visat allt han ”kan”.

Vet inte om han är trött efter intensiva 8 veckor på träning eller vad det är med honom. Första gången jag red här hemma så fick vi några stopp på ”läskiga” ställen men gick vidare efter lite skänkling. Andra gången blev det lite värre och då fick jag ta honom i djupsnön i diket för att han skulle gå framåt och tredje gången så började stoppet närmre hemma och han totalvägrade att gå.

Jag blev arg, uppgiven, ledsen och tillslut så gick/travade han framåt och jag kunde komma fram till vägen vi skulle in på. Där fick han fart under hovarna och  vi galopperade uppför och då kom det två bockningar. Han ville inte gå vidare in på stigen utan hoppade åt sidorna och jag var nära att ramla av. Nu gick han i alla fall framåt i säkert 150 meter innan det blev ett nästa stopp. Där stod vi i säkert 20 minuter och höll på. Han bockade stillastående, slog mot spöt, lättade i fronten och vi kunde ta oss lite framåt om jag tog honom åt sidorna.

Till slut så fick jag honom dit jag tänk och kunde rida ner på stigen och då gick det ganska bra men han hoppar ju till för minsta lilla. Vi red vägen ner och det ganska bra. På hemvägen så tar jag en lugn galopp och då blir det en bockning och jag saktar ner och tar en ny galopp med en ny bockning. Skritt hem genom byn och det går bra men man sitter ju och väntar på ja vad som helst.

Inte så roligt som jag tänkt att få hem honom och det känns ganska uppgivet. Har ju haft i tanken att sälja honom men vill ju egentligen inte det men vi får väl se hur det blir. Får väl vara kvar till sommaren i alla fall.

Idag tog jag och gick byvägen med honom och då gick det bra. Han stannade några gånger med inte värre med ett litet pet med spöt så gick han fram. Hoppade till några gånger för något läskigt som bara Orvar ser.

Nu är det vila i några dagar och vi ska fira jul i lugnets tecken 🙂

Hundarna

Har inte riktigt uppdaterat om hundarna på ett tag.

Siri växer så det knakar och är nu högre än Doris, dock inte grövre än men det kommer väl.

Hon är väldigt lättlärd och väldigt följsam. Fredde har tränat lite apportering och sådant och det verkar gå bra. Hon är nog som en typisk unghund tror jag, råkar bita sönder lite av Frejas leksaker nu och då… Bär gärna allt hon kommer över, tar alltid sin matkopp när hon ätit klart och visar upp att den är tom. Apropå mat, hon är helt enorm i sin matlust. Kan nog äta precis vad som helst tror jag och hur mycket som helst också :-).

Doris har haft klåda sedan i april i år och först trodde vi att det var rävskabb och behandlade för detta. Det blev bättre men bara för ett litet tag och klådan tilltog. Vi åkte på in till veterinären för utredning och vi skulle prova med schamponering men det blev värre och hon fick antihistaminer i 14 dagar och blev helt fri från klådan. Efter detta så provade vi ett foderbyte till ett foder som inte innehöll något animalisk protein utan konstgjort. Hon blev tyvärr inte bättre på detta heller utan klådan fortsatte.

Under den här tiden så fick Doris även svamp i öronen och fick kortison för detta och klådan på kroppen blev bättre.

Vi var in och tog ett blodprov för att kolla vad som kunde orsaka klådan och svaret som kom var att Doris inte tål damm. Inte så roligt svar men nu vet vi åtminstone vad det är för allergi som hon har.  Hon ska få vaccin i 7 omgångar och vi håller alla tummar vi har för att hon ska reagera positivt på detta.

Fina Doris <3

Fina Doris ❤

Söta Siri <3

Söta Siri ❤

Söta systrar!

Söta systrar!

Jodå, Siri är också med på bilden :-)

Jodå, Siri är också med på bilden 🙂

Hästarna

Ja nu har hästarna varit hemma några dagar och jag har varit ute och ridit ett par gånger.

Mimir är ju lugn att rida och även om han skulle vara pigg så är han hanterbar. Orvar är ju lite spattigare att rida. Han hoppar till för allt möjligt och man kan inte riktigt vara avslappnad när man rider.

Han har fått för sig att ha inte ska gå förbi ett ställe uppe i byn. Det gick hyfsat att gå förbi i djupsnön men inte på vägen. Hoppas verkligen att han börjar skärpa till sig men jag vet ju att snart så är det sommar och då kommer fåren och grisarna och att rida genom byn kommer då inte att vara möjligt….

Hästarna går ihop som om de aldrig varit ifrån varandra och det är ju skönt. Man har börjat vänja sig vid rutinerna nu igen med matningar och vattning (vore ju tråkigt om man missade något av dessa). Man vänjer sig ju av med rutiner ganska fort :-).

DSC_0096
DSC_0098
DSC_0102

Hästarna

Nu har vi hämtat hem båda pojkarna. Mimir åkte från sin kärlek Pebbles och Orvar från sin kompis Räkan.

Båda pojkarna stod som ljus i transporten och det kändes bra. Var faktiskt inte något nervös när vi skjutsade dem idag. Så skönt!

Nu kommer jag att köra på med Orvar över jul och nyår och sedan kommer han få en välbehövlig vila. Mimir kommer jag fortsätta att rida under Orvars vila och  när jag kör igång Orvar igen går Mimir på sin vila.

Mimir ska förhoppningsvis iväg till våren på töltsättning så att jag kan få njuta på riktigt av att ha islandshäst också :-).

Idag när vi hämtade Orvar så visade Pernilla hur hon brukar rida honom och han var ganska pigg idag! Jag fick lite tips på vägen och hon skickade med en riddagbok som hon fört under hans vistelse hos henne och även lite bilder och filmer. Jätteroligt att se.

Mimir och Orvar blev glada att se varandra och Orvar pep lite och sparkade i marken. Mimir brydde sig inte så värst. De gnäggade åt varandra och jag tror att de blev ganska glada av att träffas igen.

Två bilder på pojkarna i början av deras inridning. Mimir hösten -11 och Orvar vintern -11/12

DSC_0408

 

DSC_0756